# 3

-Jag vet att du klarar dig, säger hon. Men jag vill inte tänka på att du är i den där världen.

-Bland det där, hon gestikulerar mot skärmen. Mot bilderna den visar. Jag tittar. Jag ser inte. Jag ser inte.

-Det måste handla om att göra ett val, säger han och irritationen i rösten. Jag vet att han vill säga någonting annat. Jag vet inte vad det är han vill säga. Han reser sig och står med ryggen mot. Han ser. Han tittar inte. Han tittar inte.

-Visst kan man välja, säger jag och dödar ölen med blicken fäst i hans rygg. Visst hade jag kunnat välja annat. Men nu gjorde jag inte det, nu valde jag det här. Och vissa andra val borde ha gjorts för länge sedan. Och det är ju för dig att ta ställning till.

Jag vänder mig mot henne. Försöker tvinga henne att se men hon vänder ner ansiktet i handen. Det finns tårar där. Jag ser. Men jag hör inte. Jag hör inte.

-Jag klarar mig, säger jag och sätter på mig jackan och går. Jag stannar inte. Jag stannar aldrig.