Ny månad. Höst igen.
Behöver fly. Mår illa i hjärtat.
Men livet kommer emellan. Sådär som det gör. Måste stanna veckan ut. Så jag stannar.
Drack vin med Hjärter Dam igår. Vi skulle dricka ett, vi drack flera tusen. Sådär som vi gör.
Och vi pratade om allt. Om förändring och förbättring. Om det där som betyder någonting och hur man hittar det.
Hur man hittar det i den här stan, där allting som betyder någonting gömmer sig bakom skräpet. Och kattguldet glittrar lika vackert som guldet.
Stockholm, din jävla hora. Du kväver mig idag. Som cellskräck. Som att vara instängd i en hiss med någon som vill dig väldigt ont. En svettig röst. Någonstans nynnar någon på en dålig sång.
Och det enda jag vill är att vara varsomhelst som inte är här. Det finns så många vägar ut och bort. Det finns så många platser med luft som inte är den här. Mina grannar knackar i golvet igen. Snart går jag upp och dödar dem, tror jag. Men jag stannar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar