# 14

Vi byter plats. Lämnar det där vandrarhemmet och tar in på stadshotell.

Tar en taxi mellan. Det blir en sådan där handikappbuss. Det är lite konstigt, men det är inte första gången det händer mig. En annan gång, i en helt annan historia, åkte jag och Hjärter Dam handikappbuss genom Glasgow under den värsta regnstormen Skottland upplevt sedan 1857.

Det hör inte hemma här.

Vi får ett rum på högsta våningen med takfönster och lakan i egyptisk bomull. Som det är på stadshotell. Vi får en Gideon-bibel.

Baren öppnar klockan femtonnollnoll. Vi försöker att inte låtsas om det. Vi är alldeles för rock&roll för att inte trasha hotellrum på fyllan, men vi tycker verkligen om Petra i receptionen.

Snart är vår turné slut. Det har varit en bra turné.

Vi har varit och discobowlat. YSC vann. Vi har varit på ett fordonsmuseum där intendenten tittade på YSC, men sneglade på mig. Vi har varit på ett konstmuseum där intendenten tittade på mig utan att för den sakens skull snegla på YSC, även om YSC vägrar erkänna det.

Vi har lärt oss saker om varandra som vi inte visste innan. Vi har gråtit på en restaurang, det kommer vi nog alltid att vägra erkänna. Vi har bråkat om skor och om sylt.

Vi har skrattat en hel del åt dialekten som talas i den här delen av världen, det måste vi nog erkänna. Vi har inte längtat efter Stockholm en enda sekund.