Varje gång Blondinbella uttalar sig om någonting vill jag dö.
Därför undviker jag sociala medier under dessa väntans tider i kollektivtrafiken. Kombinationen pendeltågsperrong och vettlösa ordspyor till dumhetens lov är för mycket för mitt sköra hjärta.
Det är därför lockande att ägna dagens inlägg åt att få ett utbrott, sockerdrogad treåring-style, över det senaste av hennes skamlösa paraderande av sin egen dårskap. Eller som hon själv kallar det: hennes inlägg i pensionsdebatten.
Men det finns någonting som irriterar mig ännu mer, så jag tänker istället dra ut i krig mot er som hånar henne för hennes semesterbilder.
H A L L Å? Är det någon hemma?
Ni hör en person som ges så mycket utrymme precis överallt att hon blir en talesperson för en hel generation prata sig blå i ansiktet om hur egoism är en positiv egenskap, om att missnöjda låginkomsttagare bara är lata och att riskkapitalism faktiskt är någonting fint. Och ni ger er på henne för att hon är tjock.
Om ni mötte Carl Bildt (aka Antikrist) i en debatt, skulle ni peka på honom och säga:
-Haha. Du är ju en glasögonorm!
Tills dagen Blondinbella fettsuger sig och uttalar sig om hur onödigt det är att vara tjock när man kan välja plastikoperation, är hennes vikt helt irrelevant.
Eller som faderskapet säger: stäng munnen och andas genom näsan.
Dumheten, alltså. Tack gode gud för att jag är på ön. Det är svårt att ta livet av sig med en 30-väg.
Här kommer en sjukt irrelevant låt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar