fredag 23 april 2010

# 20

På teve sänder de Alla älskar Raymond. Raymond och Deborah är gifta med barn.
Alltså, de är gifta och de har barn. Typ tre.
Jag sitter i den bruna soffan och tittar på Raymond och Deborah och deras typ tre barn.
Det här är en av de populäraste teve-serierna i USA. Det vet jag. Hur jag vet det vet jag inte.
Jag hatar dem. Allihop. Raymond, Deborah och de typ tre barnen.
Raymond gör sitt bästa för att få ligga med Deborah.
Det handlar ofta om att han har gjort någonting bra. Kanske umgåtts med sina barn. Då tycker han att han har förtjänat att få ligga lite.
Deborah gör sitt bästa för att undvika att ligga med Raymond. Hon tycker sällan att han har förtjänat att få ligga lite.
De ligger i sin fluffiga säng i sina välstrukna pjamasar och pratar om huruvida Raymond ska få ligga eller inte. Sedan släcker de sänglamporna. Och studiopubliken skrattar.
Inte vet jag vad de skrattar åt. Inte när hela mitt väsen dräneras på glädje. Det här är min värsta mardröm. En relation där knulla är en hårdvaluta. En belöning för ett arbete väl utfört.
Klappa-på-huvudet-knullet. Fast Raymond och Deborah knullar såklart inte. De älskar.
Jag smsar Ruter Dam. Jag har panikångest, skriver jag.
-Har du tittat på Alla älskar Raymond igen? säger hon.
YSC hävdar att Alla älskar Raymond är den tredje största självmordorsaken i 96% av länderna det sänds i.
Då blir jag glad igen. Glad för att ingen tycker att jag är konstig och svår som ser ondskan i den där helylle-familjen. Glad för att i min värld är Alla älskar Raymond det konstigaste som finns.
Sedan byter jag kanal.

3 kommentarer:

  1. Jag blir alltid så förlorad i ditt skrivande, det är fantastiskt. Och alla älskar raymond är en märklig serie, men man kan alltid luta sig mot två meters jätten och tillika brodern. Robert.

    SvaraRadera
  2. Jag håller med Alice Mae.. Ditt skrivande är helt jäkla fantastiskt!
    och för övrigt - hamnar jag i en sån relation där knullandet blir ett nödvändigt ont nångång i halvåret, ja då hoppar jag nog hellre framför tåget..

    SvaraRadera
  3. Tack! Ni är så fina. Jag har uttalat något sorts löfte om att aldrig mer titta på amerikanska komediserier. De verkar vara min kryptonit.
    Men jag kan inte riktigt sluta. Det är som en sårskorpa man inte kan sluta klia sönder.

    SvaraRadera