Fisksätra: slutet,
Klockan kvart i tio står vi där. Tre svarta streck i den vita snön.
Jag, T och Skuggan.
Solen i ryggen.
-Fan, vilken dag, säger T.
-Det är som i Alperna, säger jag.
-Mmm, säger Skuggan.
Vi har händerna i fickorna och vi skämtar om att man skulle kunna bo här. Uppe på höjden. Bland alla tallarna.
-Det är rätt mysigt, säger jag.
-Mysigt som ett koncentrationsläger, säger Skuggan.
-Mmm, säger T och tänder en cigg till.
Jag tar en till halstablett och önskar att jag var röksugen.
Den här väntan är gjord för kedjerökare.
Prick klockan tio öppnas dörrarna i tegelbyggnaden till vänster.
En liten figur kommer ut. The swagger of a champion.
-Kom igen nu, ropar Skuggan. Trettio meter kvar. Don't fuck up.
Tjugo meter. Tio meter. Fem meter.
De gigantiska gallergrindarna börjar gnissla upp.
Han stannar till mitt i öppningen, flinar. Vänder sig ett halvvarv åt vänster och spottar.
Sedan tar han ett steg till.
Unge Herr Frihetsberövad är fri igen.
Huka er.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar