Jag känner en pojke som har en svart märkpenna i en av sina duffelfickor.
Ibland använder han den för att skriva "Allt är meningslöst." på platser där det inte syns. Om man inte letar.
Vi kallar honom för flaming stiltje. Det är ett gammalt skämt.
En gång blev han jagad upp för en trappa av en rullis. Vi skrattar åt det också: Sprang du i slow motion, nu igen?
Han skrattar inte åt det längre.
Han har flyttat från den här staden för att jagas av lyckan i en liten stad.
Vi saknar honom. Det är lika vindstilla utan honom, men elden är borta.
ärligt talat, jag blev rörd. så rörd att jag nu kommenterar någonting på din blogg för första gången. så rörd att jag tänkte sitta och läsa det jag missat i din blogg medan tvätten är i tvättmaskinen!
SvaraRaderaför övrigt var det där samtalet rätt konstigt, jag ber om ursäkt om jag lät sur och tvär men jag var ju nyvaken efter en powernap så. siris röst var dessutom som knivar som skar i mina trumhinnor, och jag hittade ingen knapp som sänkte volymen! aja, ni kan ju gå in på den här bloggen ni ville se, den finns i min profil skulle jag tro och är helt meningslös! jag kanske får ta och skriva ett inlägg om vårt samtal osv.
SvaraRaderaRickard, jag har precis varit inne på din blogg. Den var inte meningslös. Den var precis som jag trodde att din blogg skulle vara. Oändligt snygg.
SvaraRaderaFör övrigt sög vårt trepartssamtal mig tillbaka till dagar då vi delade kök. Du borde vara här.
det är på plats med en :')! istället för att dela kök med er delar jag kök med (och plockar disk åt) sju främlingar. känner stor saknad.
SvaraRadera