# 45

Sexskjutarens flytande medvetande:
...drömmer om slag som träffar brosk som knakar kött som spricker ben som med lustiga knäppar går av & en hastig inandning öppnar ögonen mot en omfamning som ett sömntempererat galler & sch du är här nu & jag skulle aldrig någonsin låta någon så jag försöker hitta där bland all hud & det som alldeles nyss var trygghet tråden för att fortsätta följa vägen den raka liksom men hittar bara snö & sagoprinsessor & någonting alldeles rött & när jag återigen vaknar har jag hans kuk i min hand men allting är fortfarande sömn så då gills det väl inte eller herregud förlåt?

& senare i trasiga tåg tjugo minusgrader minst & i det allmänna stillaståendet hinner rädslan & det där nya spöket ifatt för att säga till mig gå men jag viskar jag vill inte snälla till morgonrusningen stressen med ord som bildar dimma i kupén där värmesystemet precis gav upp & ingen hör men någonstans den där blicken som blåklint som med allvar ser för att den vet vad jag gömmer vet lögnen så jag säger stick men precis allting är kvar & i dimman är det jag mot alla för som Stockholm säger hånfullt från höjderna tillochmed du visste det här redan från början så vad lipar du egentligen för medan en glittrande trasig morgon blåser in till mig & tåget fast på bron.

Men vi skulle kunna sade du kvällen innan sent precis när sömnen nästan & det skulle vi verkligen men hur kan du ens säga så när du vet att vi ändå aldrig kommer så jag somnar & vaknar istället med tröjärmen blöt & händerna för plötsligt tårarna samtidigt som snön & allt det röda i drömmen men också för länge sedan i verkligheten verkligen & tårarna som väntat säkert tio år på den här natten så jag säger ingenting & när jag gör det säger jag fel säger inte OM DU GÅR NU SÅ DÖR JAG säger jag blev så överrumplad bara & säga vad man vill om överrumpling men särskilt mycket säger den inte inte som döden så jag blir tyst & inte går du men inte heller gör rädslan det utan följer mig till tåget tillochmed.

Du somnar & i sömnen drömmen örfilen som är en smekning nästan men ändå inte & inte ens säger jag någonting för inte orkar jag bära din besvikelse min besvikelse inte när morgonen glittrar trasig över tåg som bara står stilla men ändå bara bär mig bort...