Hjärter Dam stämplar ut efter två glas vin. Hon har skrivit en krönika som hon kommer att få för mycket betalt för. Inget fel med det.
Jag har läst tidningen och ätit nötter. Läst om slöjor. Trevat i mig själv efter en åsikt. Hittat noll och ingenting. Fascineras över Nyamko Sabuni och hur snabb hon är på att haka på alla dessa debatter. Fascineras över hur lätt det verkar vara att slicka uppåt och sparka neråt när man klättrat några trappsteg i världen. Hur vig man måste bli i ryggrad och tunga. För att bevisa att man är av rätt sort.
På radion imorse berättade en kvinna om hur det var att bära slöja.
-Det existerar inget kvinnoförtryck, sade hon tvärsäkert.
-Vad fint, tänkte jag. Då är det kanske den vägen man borde valt.
Slöjvägen. Den smala vägen kanske man ska kalla den. Och jag tänker att fy fan vad skönt att få hålla käften. Att få slippa slåss. Att få slippa synas. Fy fan vad skönt att dra på sig en burka ibland.
För att får hon förenkla det, så får väl jag.
Sedan läser jag ekonomidelen. I ekonomidelen finns det en spalt som heter "Gåvor mellan makar". Jag undrar vad de har gett varandra som var så viktigt att de var tvungna att rapportera det till DN. Eller så är det nog inte så det fungerar.
Inte fan vet jag. Jag stämplar också ut nu.
Ta nu hand om Hjärter Dam... Och dig själv naturligtvis.
SvaraRaderaTack Fia! Du med, klä dig varmt och slicka inte på lyktstolparna.
SvaraRaderaKram
CC