Januari. Samma utslitna sång som förra året. Och året därpå.
Jag tvärnitar i spåret och vänder tvärt om. Ställer mig och glor längs vägen jag kommit på.
Det är en bra tid för bokslut, sägs det. En bra tid för att sätta röd stämpel på arkivboxar. Case closed. Och så undrar ni varför jag hatar nyår.
Jag vill inte. Jag blir så svart. Det blir så mörkt omkring mig.
Framtiden, kom nu och rena mig från det förflutnas slaggprodukter. Skölj bort allt det här skräpet som jag har samlat på mig.
Bagage, kallas det. I så fall är jag en baglady som går och släpar på aparta, trasiga ting i en kundvagn överfull med bjärta påsar från livsmedelskedjor.
Här finns ingenting som går att använda. Här finns försvarsmekanismerna som gör mig paranoid. Här finns spökena som ger mig torgskräck. Här finns strykrädslan och skotträdslan och klaustrofobin. Och vreden och ångesten. Och paniken och misstron.
Här har du ditt liv, CC Sixshooter.
...och så finns det ett antal männsikor som älskar dig
SvaraRaderaTack, finaste. Det behövde jag höra.
SvaraRadera...och så finns en valp som av nån anledning alltid är lika förvirrad när han vaknar utan dig.
SvaraRaderaDock hjälpte faktiskt nasse lite idag, jag hade något att ta tag i när jag vaknade, skumt det där.