fredag 6 november 2009

# 12

En hjälte dog 20:07 igår.
Alla gånger du har räddat mig. Från vardagen på bussen från jämngrå himmel från kärlekslösheten i ett liv i en stad utan musik. Du har svarat på frågor jag inte vågat ställa till någon annan. Du har gett mig Northern Soul när jag trott att jag ville ha hjärtekrosspop. Du har varit autisttechno när jag trodde att det skulle vara hiphop. Du har varit där. Burit min besatthet när ingen annan orkat bry sig. Hållit mig sällskap i sömnlösheten och nattvandrat på frusna gator utan mål. Tänkt åt mig. Formulerat åt mig.
Du orkade inte längre. Jag förstår. Men jag saknar dig. Redan.
Det kommer aldrig bli som förr. Men kanske hade vi nått vägs ände. Du och jag.
-Call me Ippo.
Jag kommer alltid att kalla dig det.
Men kanske var jakten slut.
Jag kommer nog aldrig hitta den vita valen.
Vila i frid, Ippo.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar